Har idag farit land och rike runt, i jakten på grislever!
En enda liten ynka hittade jag, men antar jag får vara glad för det lilla, eller...
Jag ska inte äta levern själv, den är till hundarna. Jag shoppade lite revben och lite annat hundgott också, när jag ändå höll på.
Glad i hågen ska jag bjuda hundarna på varsit revben.
Ärtan äter inte så lugnt men ordentligt ändå. Hela tror tydligen att det är den sista måltiden eller nå't, och det kunde det nog ha blivit!
Hon kastar i sig en bit av benet där jag kan ha koll på henne, sen far hon ut och ska kasta i sig resten men kommer farande in igen, i vild panik, ramlar omkull, reser sej och springer och ramlar igen. Hon har svalt utan att tugga och har satt i halsen- skitläskigt!

Jag får tag i henne och stoppar in handen i hennes mun, men får inte tag i benet utan blir ordentligt tuggad på istället.
Som tur är, var Fredric hemma och kunde hjälpa till. Benet kom ut och Hela mår bra. Min hand däremot, gör sjukt ont och det blödde rätt ordentligt. Har tvättat och fixat och tagit värktabletter men fy för f-n, vad ont det gör!!!
Ååååå nu är det faktiskt synd om mig känner jag... Snyft...