Lördagmorgonen bjöd på besök av Polisens tekniker, jätteskönt, efter att de hade varit här, kunde jag städa ordentligt och liksom "bli av" med mycket av den där äckelkänslan - den att någon varit här och kletat runt med sina äckliga tjuvfingrar.

Den här lådan hade TJUVJÄVELN tagit i, så på den letades det efter fingeravtryck - och det kan se ut så här... 

Dagen började helt okej, sen kom TJUVJÄVELN! och knyckte våra saker, och skakade om oss rätt ordentligt, men som tur var så fick den här skitdagen ett bra slut i alla fall...

Leia till skolan, Wega och jag gick ut med hundarna, handlade en present och så åkte vi hem - Vi hann vara hemma i kanske 15 sekunder, innan jag fick en krypande äckelkänsla längs ryggen - Vi har haft inbrott!!! Eftersom hundarna inte sa någonting, så visste jag att tjuven inte var kvar, så jag rusade runt i huset som en dåre och kollade alla fönster och dörrar  - vart i h-vete har TJUVJÄVELN gått in? Till sist hittade jag ett uppbrutet fönster - rutorna var hela, men resten av fönstret var knäckt och trasigt.

Sen kollade jag lite snabbt vad som var borta - nya dyra saker förstås... förbannat! Chockad som jag var ringde jag polisen på 112 - kom på att jag borde ha använt ett annat nummer, men det numret har jag inte i huvudet och hade inte sinnesnärvaro att leta rätt på det heller. Ledsen för det - hoppas ingen allvarligt sjuk eller så, fick vänta för min skull.

Poliserna som kom var toppen, fler skulle komma senare och ta fingeravtryck och annat, så jag skulle låta bli att röra vissa saker, och helst undvika att  vara på några ställen i huset - lättare sagt än gjort, när man inte bor i en herrgård... vi kunde ju inte gärna hålla till i västa flygeln eller så...

Fredric var med jobbet på Kanarieöarna - skönt för honom, men verkligen jättejobbigt för mej... tur att jag hade ett inbokat telefonmöte med UK i Staffeklubben mitt på dagen - då fick jag prata av mej med vuxna människor, och tänka på annat ett tag.

Wega var lite ledsen eftersom några av henne saker var borta, men hon tog det rätt bra. Leia, som varit i skolan hela dagen och fick höra om inbrottet först när jag hämtade henne, tog väldigt illa vid sig... 

Ingen polistekniker hörde av sej under dagen, så när jag hade tröttnat på att höra mej själv bli arg på barn och hundar för att de hela tiden befann sej på ställen där de inte fick vara, så bestämde jag mej för att städa efter TJUVJÄVELN på de ställen vi var tvungna att vara på helt enkelt... några ställen lät jag bli, där det fanns självklara ställen att ta fingeravtryck på osv.  

På kvällen kom Matthias Hessel förbi och såg till att det fick att stänga fönstret som TJUVJÄVELN sabbat. TusenTack Matthias!

Sen... kom två, efterlängtade nya familjemedlemmar hem till oss och gjorde vår fredagkväll till en glad tillställning trots allt!

Jag har under en längre tid misstänkt att Ärtan inte riktigt tål våra marsvin, eller egentligen kanske höet marsvinen måste äta...

Så... marsvinen har varit utlånade en tid, först en kort och sedan en längre tid, och det resulterade i att de sedan fick stanna hos våra bästa marsvinsvakter, som nu mer är marsvinsägare. Tusen Tack bästa Sofie! Jag vet att grisarna har det toppenbra hos er! 

Vi har pratat om det ett tag, och vi har dragit ut på det ännu längre, men nu föll alla bitarna på plats samtidigt, och det som vi trodde skulle ta minst två veckor, hände på bara två dagar. 

Här är våra nya kompisar - Mössen!

Sjuka barn, hundar som behöver springa av sej och så jag, som skulle behöva röra ännu mer på fläsket...

jaja, det sistnämnda får bli en annan dag...

ut i snön drog vi i alla fall ett tag, sen ett kort stopp i affären och sen hem och luncha med hela ligan - oerhört glamoröst liv man lever... 

Min fina fina katt är död - brutalt och väldigt snabbt stympad...

När Freddan kom hem från jobbet sent i går, fick "någon" fnatt och fullkomligt överslag och bestämde sej för att kattten inte längre passade på sin plats i hallen...  

Inte många knop idag...

Här hemma har vi sjukstuga - snoriga barn med feber,

så vi fick ta våran smarta "sjukabarnsväng", där tvåbeningarna behöver gå en rätt kort bit, medan fyrbeningarna kan fara runt hur mycket de vill, men idag ville hundarna inte alls fara runt så mycket - kallt och halt och inte så kul och snabbt tillbaka till bilen, och ingen protesterade över det...